Plötsligt händer det.

Från förra inlägget som jag skrev under förhandlingarna: ”Under den här sessionen verkar det dock som det är ideella organisationer och kvinnor som får prata. Kanske. Och de får inte ge direkta förbättringar till texten utan bara prata allmänt. Vi förbereder ett anförande i alla fall, för säkerhets skull.”

Även om jag bitvis kände att vi kunde strunta i det, eftersom det verkade så onödigt. Men cirka tio minuter innan förhandlingarna skulle avslutas hade vi trots allt skrivit färdigt vårt anförande.

Det var två killar från Albanien respektive USA som satt i en annan del av huset och jobbade med utkastet som Wen och jag skrev i natt. Samtidigt som jag följde förhandlingarna kommenterade jag deras arbete. Med ungefär en timme kvar kom Kate och då kunde hon och jag diskutera formuleringar och fixa de sista detaljerna. Vi bestämde att hon, om vi mot alla odds skulle få prata, skulle göra det.

Klockan ett, när förhandlingarna slutade hade ordföranden inte ens nämnt the major groups. Då satte vi, ideella organisationer och kvinnor upp våra skyltar för att få ordet – och otroligt nog, så meddelade han att vi alla tre skulle få prata!

Vi kunde verkligen inte tro att det var sant. Kate gjorde ett otroligt bra anförande (ännu grymmare med tanke på att hon knappt kan ha hunnit läsa igenom det). Dessutom: folk satt kvar och det var tyst i salen, vilket inte alltid är fallet de gånger major groups får ordet i slutet av sessioner!

Statement, 6th May 2011 

Mr. Chair, thank you for the floor.
We, the Major Group for Children and Youth, believe that sustainable chemical management is a critical component of sustainable development, and we express deepconcern for the continued mismanagement and abuse of chemicals that places our world in peril.

It is vital to stress that sustainable management of chemicals must be based on the 4 principles of precaution, polluter-pays, right-to-know and substitution. 

We would like to re  mind you that the precautionary and polluter-pays principles have already been adopted in the Rio principles on Environment and Development. Building on this, we emphasize the equally fundamental importance of substitution and the right-to-know principles.

To ensure sustainable chemical management, we must apply the substitution principle through an on-going process that ensures the development of alternative products and techniques. Many safer subsitutions for toxic chemicals already exist, so alternatives must not only be researched, but adopted.

In addition, the right-to-know principle is of crucial importance to all society, ensuring the transparency and availabilty of information on the effects of chemicals. 

This is the International Year of Chemistry, when we celebrate the achievements and contributions of the field, under the banner of ”Chemistry- our life, our future”. Yet we all suffer the painful inflictions that the mismanagement of chemicals have wraught upon the world.
So, let us change course and strive to forge a world where chemicals benefit and enhance the well-being of humankind.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s