World Conference on Youth, Sri Lanka 2014

Under en vecka i maj fick jag privilegiet att delta i World Conference on Youth i Colombo, Sri Lanka, som Sveriges ungdomsdelegat. Jag stod inför mitt första stormöte på FN-nivå. Veckan var fylld av glädjestunder, leenden, höjda ögonbryn samt en stor portion frustration. Jag blev behandlad som en prinsessa, fick gå på röda mattan, fick poliseskort vart jag än rörde mig, blev fotograferad med presidenten och slet mig i håret under förhandlingar. Kort och gott fick jag delta i ett ordentligt spektakel!

Efter 13 timmars flyg anlände jag i Colombo, mer peppad än någonsin. Från första sekund fick jag ett varmt välkomnande i flera bemärkelser. Redan på flygplatsen förstår jag hur stort eventet är för Sri Lanka, landet med ett klimat som ett växthus. 608 ungdomsdelegater från 148 olika länder möttes för att ge ett ungdomsperspektiv till post 2015 agendan och bidra till Colombo Declaration. Jag hinner slänga in mina väskor på hotellrummet och sedan drar cirkusen igång. Första dagen får vi en introduktion om post 2015 processen av min kära kollega David Collste som hade mitt uppdrag förra året (och som varit en stjärna på att introducera mig) och som idag arbetar på Major Groups for Children and Youth med ”10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production Patterns”. Detta efterföljs av ett färgsprakande kulturevent på BBC/MTV´s TV-studio där tre programledare med Hollywood-berättarröster presenterar dansnummer efter dansnummer. Först och främst visas reklam om att fem Sri Lankiska delegater har gjort en promotionresa som de kallar ”around the world in 40 days”, där de hunnit besöka Schweiz, Frankrike, Indien, Tyskland, Nederländerna, Italien, Australien, USA, Japan, Kina, Filippinerna, Indonesien, Singapore, Malaysia och Kenya, för att få en härlig spridning över världen :P. Allt är väldigt spexigt och hela publiken stämmer upp i dans.

 

                 IMG_20140506_061434IMG_20140506_141537

 

Dagen efter åker vi buss i fyra timmar för att ta oss till den stora ‘Opening cermony’ i Hambantota, södra Sri Lanka. Då jag redan är exalterad över att få se en stor del av landet under bussresan blir jag helt överväldigad när vi kommer fram. Den bästa metaforen jag kan dra för att få er läsare att förstå känslan av välkomnandet vi får är scenen i Aladdin då han är på väg mot slottet för att fria till Jasmine. I säkert ett kilometer långt led står det människor och spelar trummar för oss och viftar flaggor.

DSC_0191              aladdin

Sri Lankas president var på plats och ville passa på att visa upp sin satsning på ungdomar. Han höll tal och betonade vikten av ungas inkludering och sa ”This century belongs to youth”. Därtill talade också UN Secretary General´s Envoy on Youth. “If we reduce the gap between the world we have and the world we want we can heal the world”, sa Mr. Ahmad Alhendawi. Presidenten passade sedan på att ta ett officiellt foto med alla delegater, som vi sedan fick utskrivit på ett stort pappark som ingen fick plats med i väskan. Under resan tillbaka till Colombo stannade vi på en strand där de hade överrasknings-beach-party för oss där de bjudit in en elefant. Jag passade på att springa iväg till ett tempel och hälsa på lite munkar, sedan hoppa i vattnet med klänningen på och återigen dansa.

            sri lankaDSC_0231

När själva konferensen väl började handlade första dagen om att se tillbaka på milleniemålen och ta lärdomar från dessa. Dagarna inleddes först i plenarium där tal hölls. Alla delegater delade sedan upp sig i ‘roundtable plenaries and break out sessions’ baserat på tema efter intresse. Jag deltog i break out sessions om gender equality som var en av 7 övergripande ämnen såsom; Achieving Good Governance and Accountability, Inclusive Youth Participation at All Levels, Youth Rights, Globalization/ Inclusive Youth-Led Development, Ending Systemic Inequalities, Empowering Marginalized Youth Including Most at Risk Young People. Mötena introducerades av inledningstal av olika experter för att sedan låta delegaterna föra fram sina synpunkter på deklarationen. I genusdelen identifierade vi genusbaserat våld, strukturell diskriminering och tillgång som viktiga aspekter, samt att HBTQI-personer skulle vara med bland marginaliserade grupper i hela dokumentet. På eftermiddagen valde delegaterna mellan olika teman och jag deltog i ”Realizing Equal Access to Quality Education”. Andra teman var; Full Employment and Entrepreneurship, Poverty Eradication and Food Security, Promoting Healthy Lives and Access to Health, Environmental Sustainability, Disaster Risk Reduction and Youth Centred Urbanization, Realizing Peace, Reconciliation and Ending Violence, Ensuring Inclusive Recreation, Sports and Cultures.

IMG_20140507_162419 IMG_20140508_122215

Parallellt under dagen hölls side events där NGOs höll föredrag om relevanta ämnen och jag deltog i flera som pratade om sexuella och reproduktiva rättigheter med eminenta talare. Utöver dessa diskussioner fanns ett tält med bland annat frisörsalong och spa, ‘kom och klappa en orm’-tält, organisationstält och konserthall. Ibland när en sprang mellan alla diskussionsforum stod en dj och körde järnet. Mitt ibland de gråa diskussionssalarna fanns ett stort tält där det fanns färg och målardukar samt en massa krimskrams för turister att köpa. Området var stort och de första dagarna sprang jag runt som en dåre för att hinna delta i allt. En fick rycka till sig en lunchlåda och springa vidare.

IMG_20140508_151408

Första dagen, under kvällstid, passade jag på att gå på de öppna förhandlingarna. Det var då oklart för mig hur dessa skulle gå till, vilka som var inbjudna och hur en skulle förhålla sig. Som nationell ungdomsdelegat var jag i rätt del av hierarkin för att bli insläppt. Det var en speciell stämning i rummet där bara ett visst språkbruk var acceptabelt och en vana krävdes. Stämningen var knivskarp. Den stora fighten handlade om huruvida HBTQI skulle erkännas som diskrimineringsgrund. Förslaget var framtaget av ungdomsgrupperna, men länder som Saudi Arabien, Kamerun, Nigeria och Sri Lanka ställde sig snabbt emot. Kommentarerna var bitska. En ungdomsdelegat från Filipinerna var snabb att ta på sig rollen att representera sitt land då ingen minister från Filipinerna närvarade. Han drev starkt ungdomarnas önskan att föra in HBTQI-frågor i agendan. Jag är otroligt stolt över hans insats att ta sig an kampen. När jag entrade rummet var genusidentitet och sexuell orientering diskussionsämnet, vilket också fortsatte att vara den stora frågan där skon klämde för flera länder under de följande dagarna.

Nästkommande dag upprepades samma procedur. Denna dag handlade om ”what we want”. Återigen deltog jag i ‘gender equality’-diskussionerna. På eftermiddagen var jag och lyssnade på David Collste som pratade om ‘Environmental protection, Emergency preparedness & Youth centered urbanization’. Läs mer på: http://childrenyouth.org/2014/05/11/1897/. Sedan slank jag återigen in i förhandlingsrummet. När jag besökte förhandlingarna droppade jag Sverige och blev insläppt direkt medan de andra fick uppge namn och bli avbockade på en lista. Det var denna kväll som jag började bli frustrerad och vädjade till att dokumentet borde innehålla den essens som ungdomarna vill föra fram, då det är ungas syn på ‘post 2015’-agendan som är anledningen att vi alla var där. Vi hade dag ut och dag in lyssnat på äldre män när de talade om vikten av ungas deltagande och inkludering i beslutsprocesser. Vad vi sedan upplevde i förhandlingarna var att vi desperat försökte få dokumentet att reflektera ungas åsikter.

IMG_20140508_151851

Den sista dagen av konferensen innan dokumentet skulle vara helt klart handlade om att ”take action”. Jag valde då att inte delta i någon av ungdomsaktiviteterna utan att helt fokusera på förhandlingarna. Där fick jag sitta bland ministrar ansvariga för ungdomsfrågor och representanter från de olika regeringarna. Där de med den riktiga makten satt. Den stora fighten fördes i förhandlingsrummet. I sluttampen fick de länder som hade oenigheter diskutera avskilt för att nå konsensus. Det var spännande att delta i ett så intensivt politiskt spel. Jag bevittnade påtvingade omformuleringar och kompromisser från de ungas sida och befarade att vår agenda skulle bli urvattnad. Chairmen tog hårda tag för att komma vidare i processen att ta fram ett dokument. När diskussionen kretsade kring sexuella rättigheter kände jag hur ungas syn blev överkörd av konservativa krafter och fick lusten att skicka lite akademiska böcker om genus till de berörda ministrarna. Konsensus är viktigt i sammanhanget för att dokumentet ska bli trovärdigt och efterföljt, men ger ingen nytta om det är bakåtsträvande. De spansktalande länderna påpekade uttanförskap pga av språk men blev snabbt bortviftade. Argentinas ungdomsdelegat lämnade därför förhandlingarna pga språkdiskriminering. Frågan som cirkulerade bland ungdomsdelegaterna var: vem är dessa förhandlingar till för egentligen? När förhandlingarna slutade runt halv tio på kvällen drog en konsert igång där den officiella låten spelades som enligt rykte var skriven av sonen till Sri Lankas president.

DSC_0366

Sista dagen bestod av en closing cermony. Ordförande sa att dokumentet var färdigt och lämnade över det på scenen som en show, men nämnde inget om hur vi unga kunde få tillgång till det. Det blev någon slags masspsykos där alla tog varandra i händerna och hurrade för dokumentet. Och ännu en gång kom den officiella låten och Sri Lankas nationalsång som låter som Teletubbies’ låt.

DSC_0384

Efter en veckas tid av tolv timmar/dag på en hektisk konferens kände vi nog oss alla ordentligt mätta av att bli matade av konserter och tal om ungas deltagande. Jag börjar nu när jag kommit hem processa mina tankar och inser att jag deltagit i ett stort jippo. Det var ett påkostat evenemang där en kan tänka att dessa miljoner hade kunnat läggas på ett utvecklingsprojekt för unga i Sri Lanka istället för att skeppa unga från världens alla hörn för att visa upp Sri Lanka. Det har varit en överrumplande process att få bli insläppt i rummet där de högst beslutsfattande sitter, att bevittna synliga hierarkier, att se hur ungdomsevent lockar iväg unga från maktens centrum. Visuellt var det helt fantastiskt men jag fick känslan av att det var en show för etablissemanget, för att makthavarna ska kunna bocka av ungas involverande från sin lista. Trots min skepticism över detta spektakel finns det punkter i det slutgiltiga dokumentet som jag är extra nöjd med, såsom att gender identities och sexuella och reproduktiva rättigheter är inkluderade. Mest nöjd är jag med målet som syftar till att garantera fullt inkluderande av män och pojkar som aktörer till att främja jämlikhet. Jag hoppas att detta dokument blir en uppmaning till makthavarna att integrera våra synpunkter på allvar!

Du hittar dokumentet på: http://wcy2014.com/

Du vet att du alltid är välkommen att höra av dig med dina kommentarer och synpunkter på:

paulina.sandin@lsu.se

0735820623

Följ mig på

Twitter: @paulinasandin

Instagram: @paulina.sandin

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s