Blod, svett och tårar – bakom kulisserna på FN

Jag fick privilegiet att stanna kvar i min nya favoritstad ännu en vecka för att delta i den sista öppna arbetsgruppen. Denna öppna arbetsgrupp har varit ett 1 och ett halvt år långt maraton och vi stod nu inför det historiska sista mötet där FN:s 193 medlemsländer tillsammans med andra stakeholders arbetade fram Sustainable Development Goals (SDG), som kommer bli ett underlag för general församlingens fortsatta arbete att ta fram de nya millenniemålen. Debatten som fortsatte in på småtimmarna satte medlemsländerna på prov och det var en gubbig väg fram till konsensus.

Jag har under det senaste året, som en riktig nörd, följt allt jag lyckats komma över om post2015 processen. En av de viktigaste komponenterna i arbetet mot att nå de nya millenniemålen (MDG) har varit de öppna arbetsgrupperna.  Jag har tagit del av Major Groups for Children and Youth’s uppdateringar och på hemmaplan har jag lyssnat till Sveriges post2015 ambassadör Anna Brandt som föreläst om processen. Därför blev jag överlycklig när jag fick möjligheten att stanna kvar i New York efter mitt mandat i HLPF och kunde därmed delta i den sista öppna arbetsgruppen. För mig var lyckan total och spänningen hög.

I dessa förhandlingar fick jag möjligheten att nu sitta bakom den eminenta Anna Brandt, tillsammans med den svenska delegationen, som starkt representerar Sverige. Efter att under lång tid följt processen hamnade jag nu i händelsernas centrum med ingen mindre än post2015 ambassadören själv. Sverige gjorde ännu en gång en stark insats. Denna vecka bestod uteslutande av förhandlingar och slår rekord i intensitet och i antalet upprepningar under samma dag.

photo3 (1)

Bredvid mig sitter Julia Hector från miljödepartementet och till höger Post2015 ambassadör Anna Brandt

Mötet utgick ifrån ett nollutkast (zero draft) som diskuterats fram under de tidigare mötena. I detta utkast fanns 17 mål som medlemsländerna fick ta ställning till. Målen handlade kortfattat om: Fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, vatten och sanitet, energi, ekonomisk tillväxt, infrastruktur och industrialisering, minska ojämlikhet, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, klimat förändringar, hav och marina resurser, ekosystem och biodiversitet, fredliga samhällen med fungerande institutioner (säkerhet och governance) och till sist globalt partnerskap genom att stärka medel för genomförande. Det var således ingen liten uppgift att bita tag i. De i särklass svåraste frågorna att komma överens om var jämställdhetsrådet och målet om governance och säkerhet. En till synes superviktig fråga för staterna var huruvida det vi kallar means of implementation (MoI) skulle finnas med under varje mål eller enbart i mål 17. Som ni förstår drog förhandlingarna ut på tiden då länderna är mer pratglada än någon skulle kunna föreställa sig.

Det bör kanske påpekas att det är en ‘drama queen’ som satt denna rubrik men under stängda förhandlingar är det lätt att frustrationen blossar upp. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) var den knivigaste frågan där motsättningarna gjorde sig tydliga och det skapades en långdragen diskussion. Sverige är ett av de länder som driver frågan starkt. 58 länder valde att gemensamt skriva ett statement som lästes upp av Sydafrika gällande att inkludera SRHR under hälso-, jämlikhet- och utbildningsmålet. Detta för att bemöta ’unfinished business’ av MDG. Hårt ställdes mot hårt och länderna var tydligare än någonsin i sina ställningstaganden i frågan.

Tiden blev knapp och co-chairs var tvungna att säga till på skarpen. Lösningen blev att de mest kontroversiella ämnena fick diskuteras i mindre grupper för att föreslå en gemensam ståndpunkt. Ett neutralt land i frågan fick leda diskussionen och länder med intresse i frågan fick delta. Inte helt oväntat deltog jag i diskussionen om SRHR. Här flödade diplomaternas övertalningstekniker. Det var som en actionrulle för en samhällsvetare.

Under mötets gång lobbade ungdomsgruppen och tog fram flertalet kampanjer som fick mycket fin respons. I den första kampanjen delades ungdomsgruppens förslag till förbättringar ut på ett papper fastklistrat på en papperstallrik med orden: We’ve had handed it to you on a plate. Lätt som en plätt kunde då medlemsstaterna ta till sig våra budskap. Under den andra kampanjen delades våra synpunkter på miljöfrågor ut inlindade som en rulle i grönt snöre under slogan: This is our green lines.

youth-tn

Ralien Bekkers, Aashish Khullar och Lloyd Russel-Moyle från MGCY visar stolt upp våra synpunkter

Wedplate-tn

I introduktionstexten, den så kallade chepeau,  diskuterades vad som skulle vara de grundläggande värderingarna för dokumentet och vilka konventioner som bör ligga till grund. Här fastslogs att ”Poverty eradication is the greatest global challenge facing the world today”. Speciellt fokus lades på least developed countries (LDCs), landlocked developing countries and small island developing states. Diskrimineringsgrunder så som ålder, kön, funktionsnedsättning, kultur, ras, etnicitet, härkomst, migrationsstatus, religion, ekonomisk status skrevs ut. Könsidentitet och sexuell orientering kom som förslag men slogs olyckligt nog snabbt ner. Fred och säkerhet var ett nytt tillägg till utvecklingsagendan sedan MDG. Att etablera hållbara konsumtion- och produktionsmönster var också centralt. Länderna var tydliga med att varje land har det primära ansvaret för sin egen ekonomiska och sociala utveckling och betydelsen av den nationella policies, inhemska resurser och strategier för utveckling kan inte nog understrykas. När det kommer till implementeringen av SDGs är ett globalt partnerskap fundamental som inkluderar regeringar, civilsamhället, den privata sektorn och FN systemet. Här påpekades att HLPF bör ha en aktiv roll. Jag säger upp till bevis!

Alla de 17 målen diskuterades flitigt i de stängda förhandlingarna. På grund av mötets karaktär kan jag ej gå in på detalj vilket land som sa vad men jag vill ge er en överblick av hur vi nådde resultatet.

  1. Det första målet, Fattigdomsmålet, betonar fattigdom i både absoluta och relativa termer. En viktig diskussion här handlade om mäns och kvinnors lika tillgång till och kontroll över land. Kvinnors arvsrätt var en fråga som Sverige drev, kom med i detta mål och i jämställdhetsmålet trots protester från länder i Mellanöstern. Detta är en fråga som ligger mig nära hjärtat då jag arbetat med kvinnoprojekt i Palestina för att ge kvinnor rätt till inheritance.  En vinst var även att ‘pro-poor and gender-sensitive’ utvecklingsstrategier finns med i resultatet.
  1. Det andra målet, hungermålet, handlar om att stoppa alla former utav undernäring med speciellt fokus på barn, tonårsflickor, gravida och ammande kvinnor. En stor diskussion handlade om huruvida exportsubventioner skulle elimineras (vilket EU såklart var känsliga inför) för att öka inkomsten hos småskaliga matproducenter, framförallt kvinnor, ursprungsbefolkning, familjebönder, pastoralister och fiskare.
  1. I hälsomålet tas mödradödlighet, barnadödlighet , HIV och malaria upp precis som i millenniemålen. Vad som har lagts till är mental ohälsa, droger, trafikolyckor och farliga kemikalieföroreningar. Diskussionen kring SRHR resulterade i att det i första utkastet hamnade kopplat till mödradödlighet, men eftersom det handlar om så mycket mer än så tryckte Sverige och andra länder på för att få ett eget mål och vi lyckades. Resultatet kan läsas som följande: by 2030 ensure universal access to sexual and reproductive health care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. Även om det är långt ifrån ett optimalt förslag då flera aspekter såsom sexuella rättigheter har tonats ner och uteslutits så är det här en bit på vägen för mig som följt diskussionerna. Många länder var emot att ha med detta överhuvudtaget. Men kampen fortsätter!
  1. Inkluderande och rättvis utbildning, är det fjärde målet som i resultatet utlovar alla flickors och pojkars tillgång till fri skolgång med kvalitet. Skild tillgång till utbildning baserat på kön, funktionsnedsättning, ursprungsbefolkning och barn i utsatta situationer ska elimineras. Utbildningen ska innehålla hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, fred och icke-våld, globalt medborgarskap, uppskattning inför kulturell diversitet och kulturella bidrag till hållbar utveckling. Trots att sexualundervisning ej står med under målet är det ett mål med många viktiga komponenter.
  1. Det femte målet benämns ”uppnå jämlikhet och stärk alla kvinnor och flickor”. För att uppnå detta mål krävs det att alla former av våld mot kvinnor och flickor upphör i offentliga som privata sfärer, såsom trafficking och sexuell exploatering. I slutdokumentet finns tidiga och tvångsäktenskap med, vilket var en känslig fråga då många länder påpekade att det inte fanns en gemensam definition för detta, eftersom de ansåg att det handlade om kulturella praktiker som är länders egna angelägenheter. Likaså står eliminering av kvinnlig omskärelse med i slutdokumentet. Slutdokumentet tar upp främjandet av delat ansvar i hushållsarbete och i familjen enligt vad som är nationellt lämpligt. Den senare delen av meningen handlar om en meningsskiljaktighet medlemsstaterna hade om hushåll alternativt familj där flera länder i Mellanöstern talade om kärnfamiljen som den viktigaste enheten medan andra länder talade om hushåll då det är en mer övergripande definition av människor som lever tillsammans och att det finns andra konstellationer än just kärnfamiljen. Detta mål tar också upp kvinnors fulla och effektiva deltagande och lika möjligheter till ledarskap i alla nivåer av beslutsfattande i politiska, ekonomiska och offentliga livet. Flera länder ställde sig emot detta mål vilket är beklagligt och jag vill betona att det inte bara får handla om lika möjligheter till ledarskap utan att det måste implementeras praktiskt! I detta mål står även SRHR med vilket är en liten seger: ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the ICPD and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. Dock indikerar den sista delen av meningen att det inte vågas tala om nya dimensioner till SRHR utan att det ska hållas till tidigare konventioner och bestämmelser vilket då inte ger någon ny framgång. Som ni ser utesluts sexuella rättigheter då många länder är rädda för detta begrepp då HBTQ-frågor inkluderas, vilket är ett otroligt nederlag.
  1. Vatten och sanitetsmålet betonar förutom prisvärd tillgång till vatten för alla att adekvat och rättvis sanitet och hygien ska vara tillgängligt för alla, speciellt kvinnor och flickor. En fråga som Sverige drev var också att minimera utsläpp av farliga kemikalier.
  2. Det åttonde målet heter ”Främja hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla”. Här talades det om hållbar tillväxt utefter nationella förhållanden, vilket gav intrycket av att flera länder inte såg hållbar tillväxt som en prioritet utan föredrog snabb ekonomisk tillväxt. Under målet om anständigt arbete inkluderades även unga och funktionsnedsatta efter att flera länder hade lagt stor vikt vid detta. Även lika lön för lika arbete hamnade i slutdokumentet! Unga nämns i två delmål på raken där det andra målet tar upp frågan kring att reducera proportionen arbetslösa unga. Många länder påpekade vikten av att ha med unga i målen baserat på att vi lever i en värld med en ökande ung befolkningsmängd. Här togs även eliminering av barnarbete upp. Begreppet green jobs var omtvistat och många länder ställde sig emot med det tröttsamma argumentet att de inte tyckte att det tydligt vad det betydde.
  3. Under energimålet diskuterades framförallt om det skulle handla om modern eller hållbar energi. En kan ju fråga sig varför begreppet hållbar energi är så farligt att tala om i diskussioner kring de hållbara utvecklingsmålen? Kändes som en otroligt missplacerad diskussion.
  1. Diskussionen kring det nionde målet, ”Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation”, handlade likaså om modern eller hållbar industri.
  2. Målet ”Reducera ojämlikhet mellan och inom länder” talar om att stärka marginaliserade grupper och att säkerställa ökad representation av utvecklingsländer i beslutsfattandet globalt för att skapa legitima institutioner. Under detta mål togs även migrationsfrågan upp där det lovas att facilitera säker, reguljär och ansvarig migration inkluderande väl genomförda migrationspolicies samt att transaktionskostnader för remitteringar ska reduceras till mindre än 3%. Denna diskussion var intressant att följa då jag deltar i Swedish Youth Group on Migration and Development men anser att det absolut hade kunnat lagts ett större fokus på denna fundamentala fråga som i dagsläget faller ganska platt.
  3. ”Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara” innefattar förbättra slumområden och transport med deltagande integrerande planering. Speciellt kvinnor, barn och funktionsnedsatta ska få tillgång till säker, inkluderande och tillgängliga gröna offentliga platser.
  4. ”Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster” handlade om miljövänlig hantering av kemikalier och att halvera det globala livsmedelsavfallet.
  5. Detta mål var det största miljömålet och benämndes ”Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess effekter” med undertexten ”Erkänner att UNFCCC är det primära internationella, mellanstatliga forum för förhandlingar om globala åtgärder mot klimatförändringen”.  Många länder ville inte anta ett miljömål och hävdade att det föregick de processer som UNFCCC förhandlar om i nuläget. Jag ser det som att dessa länder med detta argument gömmer sig bakom UNFCCC för att inte behöva sätta upp ett ambitiöst miljömål. Miljömålet betonar att det behövs ökad kapacitet för planering och ledning mot klimatförändringarna i låginkomstländer med fokus på kvinnor, unga och marginaliserade grupper.
  6. ”Bevara och hållbart nyttja hav och marina resurser för hållbar utveckling” tar upp problematiken kring överfiske.
  7. ”Skydda, återställa och främja en hållbar användning av terrestra ekosystem, hållbart förvalta skogar, bekämpa ökenspridning, och stoppa och vända markförstöring och stoppa förlusten av biologisk mångfald” är ett mål där titeln avslöjar ganska bra vad som innefattas. Indien påminde om idén att göra målen tweetable, vilket jag tycker låter vettigt.
  8. ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer” var det mest kontroversiella målet. Sverige ville dela upp detta i två separata mål med ‘peaceful and inclusive societies’ som ett och ‘achieve rule of law, democratic governance, effective and accountable institutions’ som ett annat. ‘Rule of law’ var omtvistat men är med i sluttexten. Målet tar för övrigt upp att stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn. Korruption var också ett omtalat ämne.
  9. ”Stärka verktyg för genomförande och vitalisera globalt partnerskap för hållbar utveckling” är det sista av målen som de ser ut idag. Förutom att de lyckats ge något otroligt viktigt ett extremt tråkigt namn så tar detta mål upp flera viktiga aspekter. Målet är uppdelat i underkategorier som finans, teknologi, handel, kapacitetsuppbyggnad, policy och institutionell sammanhållning, multi-stakeholder partnerskap, data, övervakning och ansvarsskyldighet.

När jag lämnar mötet är det lång ifrån över. Vid den tidpunkten hade mål 16 brutit samman liksom SRHR. Frågan var då vem som kollapsar/tröttnar först, delegaterna eller co-chairs? Mötet skulle ha avslutats på fredagen den 18/7 men på grund av stora motsättningar mellan länderna fortgick förhandlingarna hela natten och långt in på lördagen. Jag följde händelseförloppet via ‘WhatsApp’, där ungdomsgruppen skickade bilder på sig själva när de deckat 5 på morgonen, efter förhandlingar som pågått sedan 9 på morgonen dagen innan. FN lyckas tydligen själva glömma bort det här med decent work när det kommer till dem själva. Flera länder menade på att de inte var helt och hållet nöjda med alla formuleringar i utfallsdokumentet, men att det är en viktig grund för fortsatta förhandlingar i generalförsamlingen. Framförallt var flertalet afrikanska och arabiska länder inte nöjda med att SRH kom med i det slutgiltiga dokumentet, men mötet hade trots allt avslutats med applåder när co-chairs hade valt att avbryta diskussionen.

Ovation-tn

Stående ovationer när slutdokumentet klubbas

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s